Okej hej allihopa, jag är påväg hem nu! Är väl hemma om nån timme :)

Tänkte skriva ett inlägg till er läsare som har det svårt med kompisar och kanske i hemmet.

~ du är starkare än vad du tror. Du tycker att du är värdelös men du betyder allt i hela världen för någon annan. Låt inte någon få dina tårar att rinna inte ens du, var med dom som får dig att skratta när du inte ens orkar le. Våga prata om dina känslor, om du gömmer dom för länge så äter dom upp dig inifrån.
Till er med ångest: jag vet hur det känns, attackerna när man sitter och skakar och det känne som ett hål i hjärtat, man känner sig borta i huvudet, ensam och annorlunda. Du är ALDIRG ensam även om du nu tror det, det finns minst 100 andra bara i din stad som känner likadant.

Till alla mina älskade läsare, jag må vara en anonym bloggare och ingen som läser känner mig troligtvis, men om det någongång skulle vara så att någon av er skulle må dåligt, så finns jag här, om ni vill prata med mig så kan ni kommentera nåt inlägg med eran kik och så skriver jag så fort jag ser det, alla ska ha rätt till att vara glada och le, jag vill hjälpa dom som lår dåligt och inte känner någon livslus. Jag älskar er även om jag inte känner er! Ni förtjänar att må bra, kram på er från eran bloggerska <3 (förlåt för stavfel men jag sitter i bilen och skriver och jag stavar inte super bra men jag hoppas ni förstår ändå)